Svensk ordbok 2009, webbversion

å`terhämta sig verb återhämtade återhämtat åter|­hämt·ar●åter­få krafterna (och livs­glädjen) med.han lade in sig på ett vilo­hem för att återhämta sighon hade inte återhämtat sig efter skils­mässan○äv. bildligt, särsk. ekon.börsen har börjat återhämta sig efter den senaste ned­gångenåterhämta sig (från/efter ngt)sedan 1897Subst.:vbid1-892212återhämtande, återhämtning